Jag är lucy in the sky
Jag är högt över molnen
Nu när solen syns mer än månen
Glömmer jag vintern och tänker på våren
När fåglarna kvittrar åter väcks en styrka
Som ger det där leendet som smittar
Åh jag längtar efter veckorna som kommer
Där jag drar lite före
Jag kommer.
oron sitter kvar
Den där äckliga rädslan
Den finns inte för mig
Men ändå sitter den där
Omedvetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar