Sitter för sängen nu,
Idag har jag,
vart på skolan,
Dödat mig själv lite för mycket,
stört mig på saker jag inte ska bry mig om.
Träffat baby min,
träffat gamla och nya vänner,
spelat biljard med Andreas,
Tänkt tillbaka.
För ibland vill jag tillbaka,
Inte till för två år sen det är ju,
typ lite uppenbart.
Men tillbaka lite,
Förra sommaren.
Förra hösten.
Förra våren.
Då allt var nytt.
Inget var uppenbart.
Varje dag var speciell,
Det var något ljus inom mig.
det känns ibland som att jag försvann där någonstans i slummen.
Jag tappade mig själv.
Jag tappade det bästa med mig.
Jag tappade tejpen för alla spyor.
Jag vet inte.
Jag vill inte.
Jag vill inte vara i nu.
Inget rör sig längre,
Alla försvinner.
Ensamheten tar vid.
nej jag vill inte vara med helt enkelt.
Jag vill vara liten och rädd.
1 kommentar:
alltså, det är lite lustigt, du ligger forfarande ett steg efter mig, eller t.o.m tre.
jag förstår hur du känner, prata om det precis för en timme sen ca.
när man blir tsm, det är då man tappar sig själv, man glömmer vem man har varit, man blir en och samma person, fast när man glider ifrån varann, vet man inte vem man är längre för det är borta, du har förlorat dig själv, du får itne vara självisk i en relation.
om jag har fattat rätt.
(om du svarar tillbaka, här, kommer itne jag upptäcka det, skriv det på bdb elr nå istället)
Skicka en kommentar