Älskling ska sova här inatt :)

Känner min förändring mer än någonsin.

Lite av de känns bra men mer än hälften känns..

SÄMST.
Jag är fylld av fruktan inför allting
Fast jag e inte rädd för någonting.
Det känns konstigt.
Ånger fyller redan både kropp oh själ.
Varför önskar jag att du e här?
Du var den enda som nästan alltid förstod.
Men helt plötsligt vart jag den onda?
Den Falska?
Hur fan gick de till?
Oh plötsligt förstod du mig inte alls längre..

Fan.